[{"published": "2026-06-12 14:43", "relative_age": "1 d", "source": "IDG.se", "category": "tech", "title": "AI är på väg att bli ett skällsord", "link": "https://computersweden.se/article/4184382/ai-ar-pa-vag-att-bli-ett-skallsord.html", "topic_tag": "skällsord", "cves": [], "vendor": "", "cvss": null, "risk_level": "low", "item_type": "misc", "summary": "Ni kanske har märkt det men folk gillar inte AI särskilt mycket. Det beror förstås på vilka kretsar man rör sig i men undersökning efter undersökning visar att den allmänna uppfattningen blir allt mer negativ. Anekdotiskt underlag för detta hittar man också när man pratar med folk utanför it-sfären, eller hänger på internet. I många kommentarsfält är AI närmast ett skällsord i dag. En ganska talande undersökning kom häromdagen: var femte svensk känner skam över att använda AI på jobbet. Och det är lätt att tänka sig hur pratet går på arbetsplatserna för att sådana känslor ska framkallas. När tekniken som ska revolutionera hur vi jobbar ses som något skamligt. I förra veckan släppte fackliga tankesmedjan Futurion en rapport om svenskarnas syn på AI och det är ingen jätterolig läsning för techoptimister. Svenskarna tror att AI kommer göra nästan allt värre, oavsett om det handlar om arbetsmarknaden, demokratin eller säkerheten. Av undersökningen framgår också att yngre är väldigt, väldigt oroade. Sex av tio studenter ser med fasa på sitt framtida arbetsliv, med färre jobb och inaktuella kunskaper. Internationella undersökningar säger samma sak. En amerikansk Gallup från i april visade att Generation Z blir allt argare och mer oroade, samtidigt som deras pepp och optimism dyker. Det här har vi också sett rent fysiskt den senaste tiden när klipp spridits där studenter buar ut prominenta examenstalare som pratar positivt om AI. Samtidigt växer en annan form av fysiskt motstånd mot AI-utvecklingen fram i form av en rörelse som kämpar mot byggandet av nya datacenter. Det förekommer framför allt i USA men det är bara en tidsfråga innan vi ser samma sak i Sverige. Det finns flera orsaker till allt detta. En viktig nyckel hittas i Stanfords stora AI-rapport från i våras där man bland annat undersökt skillnaden i attityder till AI mellan AI-experter och vanligt folk. Och klyftan mellan vad techfolket tycker och vad gemene man tycker är enorm. Gapet har delvis uppstått eftersom det är AI-leverantörerna som drivit på utvecklingen utan att få med sig allmänheten. Någon beskrev AI som en teknik som införs utan samtycke vilket är ganska träffande. AI tränger sig plötsligt på överallt, på jobbet, på fritiden, i kultur och i relationer, och det är allt som oftast helt oombett. Folk börjar med all rätt blir ganska trötta och mätta på AI. Men framför allt har gapet uppstått eftersom AI-leverantörer och AI-entusiaster inte riktigt verkar ha fattat hur deras retorik landar. För det är ju AI-folket själva som hela tiden berättar hur farlig tekniken är, hur den kommer ta alla jobb och hur hopplöst ute man är om man inte hänger med. Samtidigt som tekniken framhålls som fantastisk. Det är inte undra på att folk blir förvirrade. Och rädda. För vad är uppsidorna som lyfts fram? Absolut, folk gillar sin Chat GPT och att fixa sina bilder med AI, men i övrigt ska den mesta tacksamheten och entusiasmen komma från att man blir mer effektiv och produktiv på jobbet. Och här tror jag att AI-förespråkarna, och företagsledarna, inte riktigt har fingret på pulsen. Jag kan ha fel men i min värld drivs inte de flesta människor av att vara mer effektiva på jobbet, till vilket pris som helst Den främsta drivkraften är inte företagets resultatrad utan att få använda sina hårt förvärvade kunskaper och sin yrkesskicklighet på ett sätt som både uppskattas och som ger personlig stolthet och tillfredsställelse. Visst, om den ökade produktiviteten också avspeglas i lönekuvertet kan det vara en viktig drivkraft, men än så länge ser det inte ut som att så är fallet. I stället misstänker jag att den allmänna känslan är att AI-användningen snarare är första steget till att ens jobb och yrkeskunskaper effektiviseras bort helt och hållet. Mycket av det här är än så länge bara farhågor eftersom AI:s inverkan på arbetsmarknaden hittills är marginell ur ett makroperspektiv. Men i takt med att rapporterna kommer om att nedskärningarna ökar och att instegsjobben blir färre växer förstås oron, framför allt bland de yngre. Jag tycker mig också märka en tydlig skillnad mellan generationerna. Väldigt många av de som är mest entusiastiska över tekniken, framför allt på Linkedin, är i min generation (X) och äldre. Medan de yngre i kommentarsfälten på Tiktok är väldigt mycket mer negativa. Det beror förstås delvis på att Linkedin är skrytsamt och ”peppigt” till sin natur men på ett djupare plan tror jag att de äldre generationerna faktiskt är mer entusiastiska eftersom AI är en manifestation av en teknikutveckling och framtid som utlovats i decennier. Det känns som att det vi sett på film och läst i böcker nu, äntligen, blir verklighet. Framtiden är här! För de yngre generationerna blir effekten den motsatta. Unga i dag har genomlevt kris på kris under hela sin uppväxt, från finanskris till pandemi till nuvarande globala kaos, och mår inte särskilt bra. När svenskarna precis innan AI:s breda genomslag tillfrågades om sitt mående tillhörde de äldre de lyckligaste i världen, medan yngre svenskar såg lägre livstillfredsställelse, mindre mening i livet och sämre ekonomisk trygghet än äldre åldersgrupper. Men de yngre sa också att de hade höga förväntningar och stor optimism inför framtiden. Sedan kom Sam Altman och sa att den ljusnande framtid inte var deras längre. I debatten har det börjat heta att ”AI har ett marknadsföringsproblem” och det stämmer så till vida att det är tydligt att retoriken kring tekniken oroar mer än den entusiasmerar. Mycket av detta ligger på AI-leverantörerna, men också på politiker, företagsledare, chefer och AI-entusiaster vars oförmåga att vara konkreta och lyhörda i sin kommunikation skapar mer osäkerhet och otrygghet än framtidstro. Jag tror att tydlighet är enda sättet att vända på detta. Tydlighet i teknikens för- och nackdelar, tydlighet i vad den kan och inte kan, tydlighet i vad vi ska ha den till och vad vi inte ska ha den till, tydlighet i önskade och oönskade resultat och kanske framför allt tydlighet i vad man vet och vad man inte vet. Att AI kommer att vara en stor del av vår framtid verkar de flesta överens om. Frågan är bara hur den framtiden ser ut och hur vi gör den så ljusnande som möjligt. — Den här krönikan är hämtad ur CS Veckobrev, ett personligt nyhetsbrev med lästips, länktips och analyser skickat direkt från chefredaktör Marcus Jerrängs skrivbord. Vill du också ha nyhetsbrevet på fredagar? Skriv upp dig för en kostnadsfri prenumeration här."}]